Berlin: rosenparken och förtvivlan
Elise kom hit en måndag när Sverige spelade VM och morgonen efter så tog vi flyget till Berlin. Det enda vi hade planerat var att se en stor videoutställning med Ana Mendieta(!)
När vi kom fram tog vi oss till vårt hostel i Kreuzberg och lämnade av väskorna. Sen hade vi alldeles för höga krav på våra hjärnor och kroppar och gick runt i flera timmar trots ingen energi.
Tillslut kom vi till en park med en stor rosenträdgård och där bara däckade vi verkligen. Vi låg nog där några timmar innan regnet kom och vi stack hemåt mot hostelet igen.
Men det var så så fina rosor iallafall
Kolla ser ut som en miniros<3 Eller det är det ju men alltså som en sån i en bukett<3
Påväg till hostelet så ba va fan. Så satte vi oss och köpte varsin drink istället. Mycket bra ändå för att få upp peppet lite. Sen tidigt vid 21 var vi i säng medans de vi delade rum med, ett knippe amerikaner som var festare och ville bjuda på sprit och sådär. Vi tackade nej och la oss och somnade direkt.
Nästa morgon vaknade vi och skulle se Ana Mendieta på Groupius Bau.
Utställningen var superbra verkligen men alltså, så svårt att förklara både mitt och Elises känslor och tillstånd. Vi var verkligen jätteförvirrade och förtvivlade och ledsna och krisiga. Vi båda ville typ bara hem och fattade inte vad vi gjorde där. Försökte ta det lugnt och inte ha panik så vi satt mycket på olika ställen och försökte att inte känna att det var något problem med det.
Och så blev jag ganska less efter att ha sett hennes filmer. Kände bara att jag är ledsen på mig själv som inte bara gör exakt det jag vill. Att en alltid ska vara så kritisk och eftertänksam i sin konst. Att det inte bara kan få vara vad det är, och att det kan få vara lek ibland och inte alltid allvar som gör att en ratar idéer redan innan en hunnit göra dem.
Och jag och Elise pratar så mycket om sånt. Om konst och kris och döden och livet. Och det är så skönt att ha en person att prata om sånt med. Också så en kan säga till och bli tillsagt när en bara tänker självdestruktivt eller på omöjliga saker.
Här är ett ställe vi satt på. Skriver och tecknar och pratar och lyssnar på musik.
Sen var det dags för drinkar igen! Och här hörni, så blev Elise matförgiftad! Eller från lunchen innan, hon spydde på toan! Väldigt uppfriskande för vår väldigt lågmälda resa. Sen gick vi och Elise la sig på gatan och andades lite. Men det blev bättre direkt efter och vi gick en stund i mörkret och fotograferade.
Ja det var de två första dagarna. Riktigt jobbiga stunder alltså men också några bra.
En annan sak
→ En hund bajsade två meter från oss i en park bara för att allt skulle bli jävligare än vad det var <3
En annan sak
→ En hund bajsade två meter från oss i en park bara för att allt skulle bli jävligare än vad det var <3
Kommentarer
Trackback