Österlen med Lisa
Jag och Lisa åkte ut mot Österlen med sommarkortet. Min första resa den här sommaren sen jag köpte kortet i början av juni. Vi tog tåget till Ystad först och gick in på Konsthallen där. Det var någon slags samlingsutställning om Utopier.
Det fanns en del bra saker som den här stora oändliga skulpturen! Och så en video som var jättejättefin och bra. Sen så var det också en utställning med Henry Mayne. Någon slags Österlenkonstnär och några av hans målningar var verkligen så fina. Till exempel den här ↓ kolla händerna ååå och det gröna i skuggorna.
Vi köpte snacks som var salt, surt och sött och gick mot vattnet. Alla hus på vägen ner är täckta av klätterrosor i alla färger som matchar husens pastelliga fasader. Det är faktiskt en overklighetskänsla att gå där bland allting. Men på stranden så bredde vi ut oss och gick ner i vattnet. Det var iskallt men väldigt skönt för en liten stund och så solen som värmde upp en efteråt. Det fanns körsbär precis ovanför oss men det märkte vi inte förrän senare, så vi plockade några för att äta, men egentligen hade vi kunnat plocka säkert en hel påse.
Blåmusslorna låg som skum från havet som spolats upp i vågor. Så vi plockade många och la försiktigt i små knyten. De är verkligen blå, eller lila och vissa är hela sköra och genomskinliga.
Runt 19 så bestämde vi oss för att ta tåget tillbaka till Malmö, så vi packade ner alla snäckor och skakade av all sand och gick genom husen igen med havet om ryggen.
Det fanns en del bra saker som den här stora oändliga skulpturen! Och så en video som var jättejättefin och bra. Sen så var det också en utställning med Henry Mayne. Någon slags Österlenkonstnär och några av hans målningar var verkligen så fina. Till exempel den här ↓ kolla händerna ååå och det gröna i skuggorna.
Sen var vi lite klara med Ystad och tog istället bussen till Simrishamn för att lägga oss på en strand och bada.
Vi köpte snacks som var salt, surt och sött och gick mot vattnet. Alla hus på vägen ner är täckta av klätterrosor i alla färger som matchar husens pastelliga fasader. Det är faktiskt en overklighetskänsla att gå där bland allting. Men på stranden så bredde vi ut oss och gick ner i vattnet. Det var iskallt men väldigt skönt för en liten stund och så solen som värmde upp en efteråt. Det fanns körsbär precis ovanför oss men det märkte vi inte förrän senare, så vi plockade några för att äta, men egentligen hade vi kunnat plocka säkert en hel påse.
Blåmusslorna låg som skum från havet som spolats upp i vågor. Så vi plockade många och la försiktigt i små knyten. De är verkligen blå, eller lila och vissa är hela sköra och genomskinliga.
Runt 19 så bestämde vi oss för att ta tåget tillbaka till Malmö, så vi packade ner alla snäckor och skakade av all sand och gick genom husen igen med havet om ryggen.
Genom tågfönstret liksom glödde skymningen och när vi kom fram till Malmö var det nästan mörkt.
Kommentarer
Trackback
